Translations:Gender neutral language in Swedish/27/sv: Difference between revisions

    From Nonbinary Wiki
    No edit summary
    No edit summary
    Line 1: Line 1:
    Adjektivböjningar för saker i singular definitiv form har historiskt haft två typer på svenska, a-formen (feminin: den glad<u>a</u> flickan. Neuter: det glad<u>a</u> barnet) och e-formen (Maskulin: den glad<u>e</u> pojken). E-formen används inte frekvent idag, men det är ändå värt att nämna att a-formen är standarden i modern svenska då det maskulina och feminina grammatiska genusen inte längre separeras, och genom att endast använda a-formen blir språket blir mer könsneutralt och kontinuerligt.
    Adjektivböjningar för saker i singular bestämd form har historiskt haft två variationer på svenska, a-formen (feminin: den glad<u>a</u> flickan. Neuter: det glad<u>a</u> barnet) och e-formen (Maskulin: den glad<u>e</u> pojken). E-formen används inte frekvent idag, men det är ändå värt att nämna att a-formen är standarden i modern svenska då det maskulina och feminina grammatiska genusen inte längre separeras, och genom att endast använda a-formen blir språket blir mer könsneutralt och kontinuerligt.

    Revision as of 17:43, 26 May 2024

    Message definition (Gender neutral language in Swedish)
    The adjective conjugation for things in the singular definite form has historically had two versions in Swedish, the a-form (Feminine: den glad<u>a</u> flickan. Neuter: det glad<u>a</u> barnet) and the e-form (Masculine: den glad<u>e</u> pojken). The e-form is not frequently used today, but it is still worth mentioning that the a-form is the standard in modern Swedish as the masculine and feminine grammatical genders are no longer separated, and by using only the a-form, the language becomes more gender-neutral and consistent.

    Adjektivböjningar för saker i singular bestämd form har historiskt haft två variationer på svenska, a-formen (feminin: den glada flickan. Neuter: det glada barnet) och e-formen (Maskulin: den glade pojken). E-formen används inte frekvent idag, men det är ändå värt att nämna att a-formen är standarden i modern svenska då det maskulina och feminina grammatiska genusen inte längre separeras, och genom att endast använda a-formen blir språket blir mer könsneutralt och kontinuerligt.