Gender neutral language in Swedish/sv

Gender neutral language

Gender neutral language (main article) Gender neutral language in Dutch Gender neutral language in English Gender neutral language in French Gender neutral language in German Gender neutral language in Hindi Gender neutral language in Icelandic Gender neutral language in Polish Gender neutral language in Portuguese Gender neutral language in Spanish Gender neutral language in Swedish

Det svenska språket har två grammatiska genus, utrum och neutrum. Svenska är lättare än könsneutralt/könsinkluderande språk i många andra språk, eftersom dess grammatiska genus är mindre genomgripande än i språk som tyska eller franska. Se huvudartikeln om könsneutralt språk för allmänna skäl att använda neutralt språk, vanliga problem med att använda det och dess användning för könsdiverse personer.

Pronomen

Könsneutral tredje person singular

Svenskans officiella könsneutrala pronomen är hen/hen/hens. Det svenska utrum-inanimata pronomenet den/den/dens (motsvarande it/it/its) används också för könsneutralt språk och av vissa icke-binära personer, såväl som den icke-standardiserade angliciserade praktiken av singular de/dem/deras (they/them/their). Vissa icke-binära personer har också valt neopronomen som hin/hin/hins, vilket i själva verket är ett föråldrat pronomen som betyder något liknande "den där", men som i modern tid nästan bara används i den fasta frasen "hin håle" (den hårda, djävulen).

Hen	Standard könsneutralt/tredje-persons pronomen
hen	Subjektform
hen/henom	Objektform är i allmänhet bara "hen", men vissa använder "henom". Det är väldigt individuellt.
hens	Possessiv form

Den	Könsneutralt/utrum-inanimat "den"
den	Subjektform/objektform
dens/dess	Possessiv form

De	Icke-standard anglicerat singular "de"
de	Subjektform skrivs ibland "dom"
dem	Objektform skrivs ibland "dom"
deras	Possessiv form

Hin	Neopronomen/föråldrat pronomen "hin"
hin	Subjektform/objektform
hins	Possessiv form

Generiskt pronomen

Svenskans generiska pronomen man/en/ens (one/one/one’s) har diskuterats för att vara androcentrisk, och vissa har valt att använda en/en/ens istället för att göra det könsinkluderande. En/en/ens används dock inte bara för könsinkluderande, utan det är också en regional dialektvariation.

Familj och relationsord

Föräldrar

• Förälder. Neutralt, formellt, standard.
• Päron. Neutralt, slang/standard.
• Älder. Neutralt, formellt, icke-standardiserat.
• Förre. Neutralt, informellt, icke-standardiserat.
• Föffe. Neutralt, informellt, icke-standardiserat.
• Mappa. Neutralt, informellt, icke-standardiserat.
• Pamma. Neutralt, informellt, icke-standardiserat.
• Wawa. Neutralt, informellt, icke-standardiserat.

1. Hen: En kirurg bör inte operera personer som hen är släkt med.

2. Den: En kirurg bör inte operera personer som den är släkt med.

3. Det: En kirurg bör inte operera personer när det är en släkting.

4. Du: Som kirurg bör du inte operera personer som du är släkt med.

5. En: Som kirurg bör en inte operera personer som en är släkt med.

6. De (singular/unspecific): En kirurg bör inte operera personer som de är släkt med.

7. En-som: En kirurg som är släkt med patienten bör inte operera.

8. Den-som: Den som är släkt med patienten bör inte operera.

9. Någon-som: Någon som är släkt med patienten bör inte operera.

10. Vederbörande: En kirurg bör inte operera personer som vederbörande är släkt med.

11. Pluralisera (Make plural): Kirurger bör inte operera släktingar.

12. Återanvänd substantiv (Reuse noun): En kirurg bör inte operera personer som kirurgen är släkt med.

13. Substantivera (Nounify): En kirurg bör inte behandla släktingar i operationer.

14. Passivera (Make pas