Gender neutral language in Swedish/sv: Difference between revisions
(Updating to match new version of source page) Tags: Mobile edit Mobile web edit |
No edit summary Tags: Mobile edit Mobile web edit |
||
| Line 106: | Line 106: | ||
===Formalitet=== | ===Formalitet=== | ||
På äldre svenska har titlar/fraser baserade på ens kön använts för att nämna/tilltala någon med artighet/formalitet d.v.s fru, fröken, dam, herr, mister etc. Detta har även använts framför yrkestitlar t.ex. fru/herr minister. Detta är en föråldrad praxis och används endast i ett fåtal utvalda fall. I modern svenska, för att nämna eller tilltala någon mer formellt, bör en istället använda både förnamn och efternamn eller bara efternamn utan någon titel. | |||
På äldre svenska har titlar/fraser baserade på ens kön använts för att nämna/tilltala någon med artighet/formalitet d.v.s fru, fröken, dam, herr, mister etc. Detta har även använts framför yrkestitlar t.ex. fru/herr minister. Detta är en föråldrad praxis och används endast i ett fåtal utvalda fall. I modern svenska, för att nämna eller tilltala någon mer formellt, bör en istället använda både förnamn och efternamn eller bara efternamn utan någon titel. | |||
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> | <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> | ||
Revision as of 10:36, 5 October 2024
Det svenska språket har två grammatiska genus, utrum och neutrum. Könsneutralt (eller könsinkluderande) språk är lättare på svenska än i många andra språk eftersom dess grammatiska genus är mindre genomgripande än i språk såsom tyska eller franska.
Könsneutralt/inkluderande språk är ett sätt att kommunicera som undviker könsstereotyper och omfattar alla kön. Det betyder att man använder ord och uttryck som inte anger kön, som "vuxen" istället för "kvinna" eller "man", "hen" istället för "hon" eller "han", och att använda titlar som "brandbekämpare" istället av "brandman", eller "sjukskötare" istället för "sjuksköterska", för att inte återinföra tanken att vissa yrken/roller ska vara könsspecifika.
Målet är att skapa ett språk som är mer jämställt och inkluderande för alla individer, oavsett kön, vilket också minskar risken för felkönande som kan ge könsdysfori för vissa individer. Könsneutralt språk är både användbart och nödvändigt både grammatiskt och socialt i de situationer där kön är varierat/queert, blandat/mångfaldigt i en grupp, irrelevant/oönskat, hemligt eller okänt.
Se huvudartikeln om könsneutralt språk för allmänna skäl för att använda neutralt språk, vanliga problem med att använda det och dess användning för könsvarierade människor.
Pronomen
Könsneutral tredje person singular
Svenskans officiella könsneutrala pronomen är hen/hen/hens. Det svenska utrum-inanimata pronomenet den/den/dens (motsvarande it/it/its) används också för könsneutralt språk och av vissa icke-binära personer, singular de/dem/deras (they/them/their) används också. Singular de/dem/deras kan oftast användas som könsneutralt pronomen utan at det låter konstigt även fast det inte är erkänt eller dokumenterat för att kunna göra det, om de/dem/deras används i singular kan böjningarna av andra ord också vara i singular. Vissa icke-binära personer har också valt neopronomen som hin/hin/hins, vilket faktiskt inte är ett nytt pronomen utan det är ett föråldrat pronomen som betyder något liknande "den där", men som i modern tid nästan bara används i den fasta frasen "hin håle" (den hårda, djävulen).
| Hen | Standard könsneutralt tredje-persons pronomen |
|---|---|
| hen | Subjektform |
| hen/henom | Objektform är i allmänhet bara "hen", men vissa använder "henom". Det är väldigt individuellt. |
| hens | Possessiv form |
| Den | Könsneutralt/utrum-inanimat "den" |
|---|---|
| den | Subjektform/objektform |
| dens/dess | Possessiv form |
| De | Singular "de" |
|---|---|
| de | Subjektform skrivs ibland "dom" |
| dem | Objektform skrivs ibland "dom" |