Gender neutral language in Swedish/sv

Gender neutral language

Gender neutral language (main article) Gender neutral language in Dutch Gender neutral language in English Gender neutral language in French Gender neutral language in German Gender neutral language in Hindi Gender neutral language in Icelandic Gender neutral language in Polish Gender neutral language in Portuguese Gender neutral language in Spanish Gender neutral language in Swedish

Det svenska språket har två grammatiska genus, utrum och neutrum. Könsneutralt (eller könsinkluderande) språk är därför lättare på svenska än i många andra språk som har feminina och maskulina former.

Könsneutralt/inkluderande språk är ett sätt att kommunicera som undviker könsstereotyper och omfattar alla kön. Det betyder att man använder ord och uttryck som inte anger kön, som "vuxen" istället för "kvinna" eller "man", "hen" istället för "hon" eller "han", och att använda titlar som "brandbekämpare" istället av "brandman", eller "sjukskötare" istället för "sjuksköterska", för att inte återinföra tanken att vissa yrken/roller ska vara könsspecifika.

Målet är att skapa ett språk som är mer jämställt och inkluderande för alla individer, oavsett kön, vilket också minskar risken för felkönande som kan ge könsdysfori för vissa individer. Könsneutralt språk är både användbart och nödvändigt både grammatiskt och socialt i de situationer där kön är varierat/queert, blandat/mångfaldigt i en grupp, irrelevant/oönskat, hemligt eller okänt.

Se huvudartikeln om könsneutralt språk för allmänna skäl för att använda neutralt språk, vanliga problem med att använda det och dess användning för könsvarierade människor.

Pronomen

Könsneutralt tredje person singular

Svenskans officiella könsneutrala pronomen är hen/hen/hens. Det svenska utrum-inanimata pronomenet den/den/dens (motsvarande it/it/its) används också för könsneutralt språk och av vissa icke-binära personer, singular de/dem/deras (they/them/their) används också. Singular de/dem/deras kan oftast användas som könsneutralt pronomen utan at det låter konstigt även fast det inte är erkänt eller dokumenterat för att kunna göra det, om de/dem/deras används i singular kan böjningarna av andra ord också vara i singular. Vissa icke-binära personer har också valt neopronomen som hin/hin/hins, vilket faktiskt inte är ett nytt pronomen utan det är ett föråldrat pronomen (archaeopronoun/archaeopronomen) som betyder något liknande "den där", men som i modern tid nästan bara används i den fasta frasen "hin håle" (den hårda, djävulen).

Hen	Standard könsneutralt tredje-persons pronomen
hen	Subjektform
hen/henom	Objektform är i allmänhet bara "hen", men vissa använder "henom". Det är väldigt individuellt.
hens	Possessiv form

Den	Könsneutralt/utrum-inanimat "den"
den	Subjektform/objektform
dens/dess	Possessiv form

De	Singular "de"
de	Subjektform skrivs ibland "dom"
dem	Objektform skrivs ibland "dom"
deras	Possessiv form

Hin	Neopronomen/föråldrat pronomen "hin"
hin	Subjektform/objektform
hins	Possessiv form

Generiskt pronomen

För att referera till personer generellt på svenska kan pronomen "man/en/en" eller "en/en/ens" användas. Svenskans generiska pronomen man/en/ens har diskuterats för att vara mansgeneraliserande, och vissa har valt att använda en/en/ens istället för att göra det könsinkluderande. Ordet "man" kan ha betydelsen "människa" utöver betydelsen "manlig person", men detta ord är fortfarande mer förknippat med manliga personer. Att använda "en" istället för "man" är inte bara mer könsinkluderande genom att vara icke-mansgeneraliserande, utan det utövas också i vissa av Sveriges regioner, så det är en naturlig grammatisk dialektvariation i det svenska språket. [1] (Denna sida kommer härefter använda en/en/ens.)

Benämning av Gud

Även om Gud normalt benämns med maskulina pronomen på svenska, kan vissa välja att använda icke-könade ord istället för att inte tillämpa mänskliga koncept på Gud. För att göra det kan en istället bara säga "Gud" istället för ett pronomen, eller pronomen "de" (som kan användas i singular, eller i plural vilket kan tyckas passande för en treenighet) eller "hen". Det sistnämna (*de två sistnämnda, men speciellt det sistnämnda hen) kan vara kontroversiellt beroende på vem en frågar.

Könsinkluderande formuleringar

Inkluderande formuleringar

Istället för att specificera kön med "hon och/eller han" när en pratar om någon generellt så kan en använda följande formulering för att göra det mer inkluderande eller ospecifikt:

1. Hen: En kirurg bör inte operera personer som hen är släkt med.

2. Den: En kirurg bör inte operera personer som den är släkt med.

3. Det: En kirurg bör inte operera personer när det är en släkting.

4. Du: Som kirurg bör du inte operera personer som du är släkt med.

5. En: Som kirurg bör en inte operera personer som en är släkt med.

6. De (singular/ospecifik): En kirurg bör inte operera personer som de är släkt med.

7. En-som: En kirurg som är släkt med patienten bör inte operera.

8. Den-som: Den som är släkt med patienten bör inte operera.

9. Någon-som: Någon som är släkt med patienten bör inte operera.

10. Vederbörande: En kirurg bör inte operera personer som vederbörande är släkt med.

11. Pluralisera: Kirurger bör inte operera släktingar.

12. Återanvänd substantiv: En kirurg bör inte operera personer som kirurgen är släkt med.

13. Substantivera: En kirurg bör inte behandla släktingar i operationer.

14. Passivera: En kirurg bör inte behandla släktingar när operationer genomförs.

Formalitet

På äldre svenska har titlar/fraser baserade på ens kön använts för att nämna/tilltala någon med artighet/formalitet d.v.s fru, fröken, dam, herr, mister etc. Detta har även använts framför yrkestitlar t.ex. fru/herr minister. Detta är en föråldrad praxis och används endast i ett fåtal utvalda fall. I modern svenska, för att nämna eller tilltala någon mer formellt, bör en istället använda både förnamn och efternamn eller bara efternamn utan någon titel.

Ett nytänkt alternativ kan vara att endast använda förnamnets initial och sedan efternamnet.

Ett annat nytänkt alternativ vore att använda formella pluralformer med stor bokstav, t.ex. "Tack Ni minister!", ”Hej! Ni Andersson.”, ”Låt De minister tala till punkt.”, ”De Andersson har godkänt begäran.”, "Jag vill tacka Er för Er hjälp med projektet". Dessutom kan man använda ord som "sällskapet" om en vill vara formell angående en persons medfölje.

Exempelmeningar:

Ursäkta, vad vill Ni ha?

En kycklingsallad ville De ha, inte en tonfisksallad.

Tack, Ni minister!

Tack, Ni talledare! (talman)

Tack, Ni domare!

Hen gick och introducerade sig för Dem Andersson.

Hej Ni Andersson!

Vi ser fram emot att träffa Er på mötet imorgon.

… och vad vill sällskapet ha att äta?

Adjektivböjningar: E-form → A-form

Adjektivböjningar för saker i singular bestämd form har historiskt sätt haft två variationer på svenska, a-formen (Feminin: den glada flickan. Neutrum: det glada barnet) och e-formen (Maskulin: den glade pojken). E-formen används inte frekvent idag, men det är ändå värt att nämna att a-formen är standarden i modern svenska då de maskulina och feminina grammatiska genusen inte längre separeras, och genom att endast använda a-formen blir språket blir mer könsneutralt och kontinuerligt.

Folkgruppsspecifika termer

När det handlar om att benämna personer som tillhör en specifik folkgrupp så förekommer det könsspecifikation i form av att lägga till könsspecifika ändelser som ”norrman”/”norrmän” eller ”norska”/”norskor” för att göra det maskulint respektive feminint. För att göra det könsinkluderande eller könsvagt kan en istället referera till någon som t.ex. en norsk/norsk person/norskar/norska personer, en svensk/svensk person/svenskar/svenska personer, en polsk/polsk person/polska personer, en japan/japansk person/japaner/japanska personer, en engelsk/engelsk person/engelska personer, en fransk/fransk personer/franska personer, en brasilian/brasiliansk person/brasilianare/brasilianska personer, en nederländare/nederländsk person/nederländare/nederländska personer etc.

Familj och relationsord

Föräldrar

• Förälder. Neutralt, formellt, standard.

• Förnamnet på en person kan föredras istället för att använda ett specifikt föräldraord.

• Päron. Neutralt, slang/standard.

• Älder. Neutralt, formellt, icke-standardiserat. En förkortning av förälder.

• Förre. Neutralt, informellt, icke-standardiserat. Förre är en förenkling av ordet förälder. Det ger ett föräldraalternativ som kan användas för att referera till en förälder helt könsneutral.

• Föffe. Neutralt, informellt, icke-standardiserat. Föffe är en förenkling av ordet förälder. Det ger ett föräldraalternativ som kan användas för att referera till en förälder helt könsneutral. Föffe är också ett bra alternativ till orden matte och husse.

• Mappa. Neutralt, informellt, icke-standardiserat. Mappa är en kombination av mamma och pappa. Detta ger ett alternativ som både liknar och behåller den bekväma faktorn som barn annars förknippar med föräldraorden mamma och pappa.

• Pamma. Neutralt, informellt, icke-standardiserat. Pamma är en kombination av mamma och pappa. Detta ger ett alternativ som både liknar och behåller den bekväma faktorn som barn annars förknippar med föräldraorden mamma och pappa.

• Wawa. Neutralt, informellt, icke-standardiserat. Wawa uttalas med "engelska w:n". Wawa liknar mamma och pappa genom att det består av repetitiva språkljud som är fysiskt lätta för mindre barn att uttala. Wawa är ett bra tillägg bland de svenska föräldraorden då det ger ett helt könsneutralt alternativ med likheter av mamma och pappa som inte har ett ursprung i det könsbinära.

• Andra alternativ inkluderar: mapa, pama, mappi/mapi, babba/baba, babbi/babi, dada, momma, momo. Neutraliteten av dessa ord kan variera på grund av vad orden generellt är associerade med och vad en själv ser de som.

• Vårdnadshavare. Neutralt, formellt, standard.

• Medföräldern. Neutralt, formellt, standard. Denna term kan användas för könsinkludering, men det är en fråga om preferens för varje individ. Vissa människor vill inte vara könsspecificerade, vissa vill, det personen ser som mest lämpligt bör respekteras.

• Gravida, gravida personer. Neutralt, formellt, standard. Dessa termer kan användas istället för "gravida kvinnor" som ett könsinkluderande alternativ, men det är en fråga om preferens för varje individ. Vissa människor vill inte vara könsspecificerade, vissa vill, det personen ser som mest lämpligt bör respekteras.

• Födande föräldern/gravida föräldern. Neutralt, formellt, standard. Denna term kan användas istället för "mamma" som ett könsinkluderande alternativ men också utan att ange en föräldrastatus för surrogater, men det är en fråga om preferens för varje individ. Vissa människor vill inte vara könsspecificerade, vissa vill, det personen ser som mest lämpligt bör respekteras.

• Den vuxna/De vuxna. Neutralt, kan användas för att referera till ansvariga personer i ett barns hem där det inte specifikt finns en förälder.

Barn

• Barn. Neutralt, standard.

• Bebis. Neutralt, standard.

• Småbarn. Neutralt, standard.

• Tonåring. Neutralt, standard.

• Ungdom. Neutralt, standard.

• Telning, ättling, avkomma/avkomling. Neutrala, skulle låta udda i konversation. "Telning" är ett ovanligt ord, "ättling" och "avkomma/avkomling" är standardord. De är alternativ för att referera till någon i relation till att de är ens barn, men inte nödvändigtvis ett ungt barn åldersmässigt.

• Äldsta/förstfödda, mellan-/andra-/trejde-/fjärde-/... födda, yngsta/sistfödda. Neutrala. De kan användas som alternativ för att referera till någon i relation till att de är ens barn på ett könsneutralt sätt, men också för att inte nödvändigtvis specificera att de är ett ungt barn åldersmässigt.

Föräldrars föräldrar

• Förförälder. Neutralt, icke-standardiserat men kommer att förstås. Förförälder kan användas både som ett samlingsord för mor- och farföräldrar, men också för att benämna en förälders förälder könsneutralt. Förföräldrar fungerar också som ett alternativt könsinkluderande ord till förfäder. Förförälder finns inte med i moderna ordböcker, men "förföräldrar" nämns i SAOB (Svenska Akademiens ordbok).[2]
• Förrförr/Förför. Neutralt, icke-standardiserat. Förrförr/förför (förför bör uttalas med "kort ö:n" för att inte förväxla det med ordet "förför" som i "att förföra", som uttalas med ett kort första ö och långt andra ö). Förrförr/förför är ett alternativ som passar bra ihop i mönstret av mormor, farmor, morfar och farfar.
• Morför. Delvis neutralt, icke-standardiserat. Betyder moders förälder.
• Farför. Delvis neutralt, icke-standardiserat. Betyder faders förälder.
• Förmor. Delvis neutralt, icke-standardiserat. Betyder förälders moder
• Förfar. Delvis neutralt, icke-standardiserat. Betyder förälders fader.

Syskon och relaterad familj

• Syskon. Neutralt, standard.

• Lillasyskon/Mellansyskon/Storasyskon. Neutralt, standard.

• Yngre syskon/Äldre syskon. Neutralt, standard.

• Föräldrasyskon/försyskon. Neutralt, icke-standardiserat. Betyder förälders syskon. Föräldrasyskon och försyskon kan användas både som samlingsord för ens föräldrars syskon och för att benämna en förälders syskon könsneutralt. Försyskon är ett alternativ som passar bra ihop i mönstret bland moster, faster, morbror och farbror.

• Morssyskon. Delvist neutralt, icke-standardiserat. Betyder moders syskon.

• Farssyskon. Delvist neutralt, icke-standardiserat. Betyder faders syskon.

• Föster/Försyster. Delvist neutralt, icke-standardiserat. Betyder förälders syster (aunt).

• Förbror. Delvist neutralt, icke-standardiserat. Betyder förälders bror (uncle).

• Syskonbarn. Neutralt, standard.

• Systerbarn. Delvist neutralt, icke-standardiserat.

• Brorsbarn. Delvist neutralt, icke-standardiserat.

• Syskondotter. Delvist neutralt, icke-standardiserat.

• Syskonson. Delvist neutralt, icke-standardiserat.

• Kusin. Neutralt, standard.

• Förkusin/Föräldrakusin. Neutralt, icke-standardiserat.

• Syssling. Neutralt, standard men “tremänning” är vanligare.

• Brylling. Neutralt, standard men “fyrmänning” är vanligare.

• Pyssling. Neutralt, standard men “femmänning” är vanligare.

Partners

• Partner. Neutralt, standard.

• Sambo. Neutralt, standard.

• Älskling. Neutralt, standard.

• Respektive. Neutralt.

• Hjärtevän. Neutralt, standard men inte frekvent förekommande. Kan användas som ett könsneutralt alternativ till "flickvän" och "pojkvän".

• Brudpartner. Neutralt, icke-standardiserat. Könsneutralt alternativ till brud/brudgum.

• Förlovade/Fästpartner/Fästperson. Neutralt, standard/icke-standardiserat.

• Gemål. Neutralt, formellt. Betyder gift partner, motsvarighet till engelskans "spouse".

• Dejt. Neutralt, standard.

• Sällskap. Status-neutralt och könsneutralt ord för någons medfölje.

• Henvän. Icke-standardiserat. Kan användas som ett icke-binärt alternativ till "flickvän" och "pojkvän".

Specifika familjetermer

• Adoptivbarn. Neutralt, standard.
• Adoptivförälder. Neutralt, standard.
• Adoptivsyskon. Neutralt, standard.
• Biologiskt barn. Neutralt, standard.
• Biologisk förälder. Neutralt, standard.
• Biologiskt syskon. Neutralt, standard.
• Donationsbarn. Neutralt, standard.
• Donationsförälder. Neutralt, standard.
• Donationssyskon (relaterade/orelaterade). Neutralt, standard.
• Fosterbarn/(familjehems) placerat/placerade barn. Neutrala, standard.
• Fosterförälder/familjehemsförälder. Neutrala, standard.
• Fostersyskon/familjehemssyskon. Neutrala, standard.
• Halvförälder. Neutralt, standard.
• Halvsyskon. Neutralt, standard.
• Jourbarn. Neutralt, standard.
• Jourförälder. Neutralt, standard.
• Joursyskon. Neutralt, standard.
• Samförälder. Neutralt, standard.
• Styvbarn/Bonusbarn. Neutralt, standard.
• Styvförälder/Bonusförälder. Neutralt, standard.
• Styvsyskon/Bonussyskon. Neutralt, standard.
• Surrogat/Surrogatförälder. Neutralt, standard. Kan användas som könsinkluderande alternativ till surrogatmamma.
• Svärbarn. Neutralt, standard.
• Svärförälder. Neutralt, standard.
• Svärsyskon. Neutralt, standard.

Bröllopsord

• Gifta/Livspartners. Neutralt, standardiserat. Könsneutrala alternativ till "fru/man och fru/man".
• Brudfölje. Neutralt, standardiserat. Betyder brudtärnor, marskalkar och möjligen andra (som brudnäbben), alltså brudparets följen.
• Respektive fästfölje. Neutralt, icke-standardiserat. Könsneutralt alternativ för att benämna brudparets respektive följe, alltså könsneutralt alternativ till brudtärnor eller marskalkar.
• Fästföljare. Neutralt, icke-standardiserat. Används för att referera till en person i brudparets följe.
• Hedersperson/Hedersvän. Könsneutralt alternativ för en hederstärna eller en bestman.

Andra familje-, relations- och personord.

• Gamling. Neutralt, standard.
• Gemene folk/personer/människor. Neutralt, kommer att förstås. Kan användas som icke-mansgeneraliserande alternativ för "gemene man".
• Gentleperson. Neutralt ord för gentleman/gentlekvinna.

• Gudbarn. Neutralt, standard.

• Gudförälder. Neutralt, standard.

• Hemmapartner, hemmaförälder. Neutralt, standard.
• Juridiska kvinnor/män, registrerade kvinnor/män. Mer korrekt sätt att referera till kön på personer inom statistik som är baserad på binärt juridiskt/registrerat kön, både för att betona att vissa kan vara icke-binära eller intersex, eller att någon är trans men ännu inte har genomgått en juridisk transition.
• Lekperson/Lekfolk. Neutralt, standard. Kan användas som icke-mansgeneraliserande alternativ för "lekman/lekmän".
• Ni!/Hörrni!/Folk!. Neutralt, standard. Kan användas som alternativ istället för att säga "tjejer och/eller killar" när en säger till eller ropar på flera personer.
• Vuxen. Neutralt, standard.

• Vännen. Neutralt, standard. Kan användas som ett könsneutralt alternativ till de barnsliga orden gumman respektive gubben.
• Änkeperson. Neutralt, standard. Könsneutralt alternativ till änka och änkling
• Ärade/kära/goda publik/gäster/vänner/(gott) folk. Neutralt, standard. Könsinkluderande sätt att säga "damer & herrar".
• Person/personer med vagina (slida)/vulva/äggstockar/äggceller/livmoder (uterus)/mens/bröst/testiklar/pung/prostata/penis/sädesceller (spermier), barnbärande/barnhavande, ammande, graviditetsbara, målbrottspåverkade, ansiktsbehårade etc.

...Dessa termer är mer kliniska termer för personer med dessa ting, detta är för att inkludera de som är könsdiverse eller har andra variationer dvs. både kvinnor och män med olika funktioner, och både trans- och intersexpersoner.

Andra ord/

• Allesrätt. Neutralt, icke-standardiserat. Neutralt icke-mansgeneraliserande alternativ till "allemansrätt".
• Amningsmjölk. Neutralt. Alternativ till "bröstmjölk" och "modersmjölk".
• Anskepp, anfarkost. Neutrala icke-standardiserade alternativ till moderskepp.
• Arbetsstyrka/Arbetskraft, teamstyrka/lagstyrka, personalstyrka. Kan användas som icke-mansgeneraliserande alternativ till "manstyrka".
• Besättning/Personal/Rekrytering-Personalbesättning. Neutralt, standard - icke-standard. Kan användas som icke-mansgeneraliserande alternativ till bemanning.
• B’nei mitzvah/B’nai mitzvah (plural)/B mitzvah. Neutral, icke-standardiserad. Könsneutralt alternativ till bat mitzvah och bar mitzvah.
• Elvaspelsplan. Neutral, standard. Kan användas som ett icke-mansgeneraliserande alternativ till "elvamannaplan".

• Enpersonsjobb. Neutralt, kommer att förstås. Kan användas som ett icke-mansgeneraliserande alternativ för "enmansjobb".
• Förtrollare/Trollkonstnär/Förhäxare/Häxkonstnär/Magiker. Neutralt. Kan användas som icke-mansgeneraliserande alternativ för "trollkarl". De kan också användas för att undvika de feminina konnotationerna till "häxa".
• Föräldraskap/Släktskap, barnbärande föräldraskap. Neutralt, standard. Kan användas som könsneutrala alternativ till moderskap och faderskap.

• Grottbo. Neutralt ord för grottman/grottkvinna.
• Gudom/Gud. Neutralt, standard. Kan användas som könsneutrala termer istället för att skilja på gud och gudinna.
• Du/Hörru/Sörru/Ni/Hörrni/Sörruni/Folk/Vännen/Vän(ner)/Kamrat/Älskling (sarkastiskt)/Homie/Bestie/Pal/Kiddo/Yo/Ey/Sib/Comrade/Baby (sarkastiskt)/Human/Person/Fam/Peeps/Y'all. Könsneutrala alternativ för informella/lekfulla ord och fraser såsom bror, mannen, girl(s), gal(s), sis, miss, man, dude(s), lad(s), mate(s), bro(s), guy(s)/my guy(s), buddie(s)/bud.
• Hemspråk, familjespråk, förstaspråk, källspråk, ursprungsspråk. Neutrala alternativ till modersmål.
• Huskost/Hushållskost. Neutralt, kommer att förstås. Kan användas som ett icke-mansgeneraliserande alternativ för "husmanskost".
• Huvudkort, systemkort. Neutrala standard alternativ till moderkort.
• Härskarvälde. Neutralt, standard. Kan användas som ett icke-mansgeneraliserande alternativ till "herravälde".
• Javisst, jajavisst, absolut, naturligtvis, sannerligen, självklart. Neutralt, standard. Dessa kan användas istället för "jajamän" och "jajemänsan" då ursprungsmeningen egentligen är "ja helig(a) man/män". "Jajavisst" är en nytänkt fras som är mer anpassad för att användas istället för "jajamän"/"jajamänsan".
• J. Doe, Jay Doe. Könsneutrala alternativ för Jane Doe och John Doe.
• Karaktär. Neutralt, standard. Kan användas som icke-mansgeneraliserande alternativ för "spelgubbe/gubbe".
• Latinamerikan/Latine/Latinx. Neutralt alternativ till latina och latino. Latine är mer i linje med grammatiken på spanska och portugisiska, men latinx är mer frekvent använt.
• LEGO-figur/LEGO-minifigur. Neutralt, standard. Kan användas som ett icke-mansgeneraliserande alternativ för "LEGO-gubbe".
• Parentonym. Neutral, icke-standard. Detta kan användas som ett samlingsord för matronym och patronym, men också för att referera till sådana könsneutrala.
• Parriarkat. Neutralt, icke-standardiserat. Detta syftar på matriarkala och/eller patriarkala sociala system. Se den engelskans parriarch med prefixet parr- (släkt).
• Placenta. Neutralt alternativ till moderkaka.
• Polttare. Neutralt, halvstandardiserat lånord från finskan. Kan användas som ett könsneutralt alternativ till möhippa och svensexa.
• Prin, kronprin. Neutralt, icke-standardiserat. Betyder prinsessa/prins och kronprinsessa/kronprins. Prin ger ett helt könsneutralt alternativ till prinsessa och prins. Den kan användas för att benämna en rojal persons barn eller gemål könsneutralt. Den gifta partnern till en prin kallas pringemål. Kronprin används för att benämna en rojal tronarvinge könsneutralt. Ett annat alternativ för att hänvisa till en rojal persons barn är "rojalt ättlingsbarn", och ett annat alternativ för en rojal persons gemål är "(ingift) rojal gemål".
• Regent/Monark/Majestät. Neutralt, standard. Könsneutrala alternativ till drottning och kung.
• Regentgemål. Neutralt, standard.
• Rike. Neutralt, kan användas som ett könsneutralt alternativ till "kungarike" eller "drottningrike".
• Rojal. Neutralt, kommer att förstås. Kan användas som ett icke-mansgeneraliserande alternativ för "kunglig".
• Snöfigur/Snövän/Snöperson. Neutralt, kommer att förstås. Kan användas som icke-mansgeneraliserande alternativ för "snögubbe".
• Starkast på täppan, högst på täppan. Neutralt, kommer att förstås. Kan användas som könsinkluderande alternativ för att referera till leken som brukar kallas "Herren på Täppan/Herreman på Täppan".
• Strukhuvudsknöl/Larynxknöl. Neutrala alternativ till Adamsäpple.
• Surrogatskap/Surrogatföräldraskap. Neutral, kommer att förstås. Fungerar som könsneutrala alternativ till det standardiserade "surrogatmödraskap".

• Syskonskap/Kamratskap/Gemenskap/Samfund. Neutralt, standard. Kan användas som könsneutrala alternativ till brödraskap och systerskap.
• Tronföljare. Neutralt, standard.
• Uterus. Neutralt alternativ till livmoder.
• Vuxendom/Vuxenskap/Vuxenliv, ålderdom/ålderskap. Neutralt, standard. Kan användas som könsneutrala alternativ till kvinnodom/kvinnlighet (womanhood) och mandom/manlighet (manhood).
• Ättlingspråk, anspråk. Neutrala alternativ till dotterspråk och moderspråk gällande språkhistoria.

Exempelmeningar

Följande ord är exempelmeningar för olika icke-standardiserade ord som nämns ovan:

• Hen är rojal.
• Sveriges rojala familj är av ätten Bernadotte.
• Sverige, formellt Riket Sverige, är ett land som ligger i Nordeuropa.
• Hens förlovade/fästpartner har åkt i väg på sin polttare.
• Ena brudpartnern väntar vid altaret.
• Brudföljet består av brudparets ”respektive fästfölje”, dessa kallas för fästföljare. Utav dessa så har brudpartnerna varsin hedersperson/hedersvän.
• Min gemål har redan åkt iväg.
• Efter sin gemåls/livspartners bortgång så försökte de att navigera livet som änkeperson.
• Jag och mina barn omtalar mig som deras förälder och tilltalar mig med mitt förnamn.
• Mitt barn tycker om att läsa.
• Mitt barn ska gifta sig.
• Jag och mitt syskon ska åka på konsert.
• Mitt yngre syskon/lillasyskon har börjat spela fotboll.
• Mitt äldre syskon/storasyskon spelar piano.
• Jag har ett yngre syskon och ett äldre syskon.
• Jag träffade mitt syskonbarn på BB igår.
• Jag hälsade på min svärförälder och mitt svärsyskon förra helgen.
• Jag är glad att mitt svärbarn är så omtänksam.
• Jag och hen är faktiskt släkt, vi är sysslingar.
• Hen och hens förälder/föffe/förre ska gå på restaurang.
• Hens förälder/förre/föffe ska hämta hen.
• Min föffe/förre har en röd bil.
• Jag ska fråga förre om hen kan swisha mig.
• Hen är dagföffe åt en golden retriever.
• Kattens föffe brukar leka utomhus med den.
• Hen har två wawor/mappor/pammor som föräldrar.
• Hen och hens wawa/mappa/pamma ska gå på restaurang.
• Hens wawa/mappa/pamma ska hämta hen.
• De har blivit wawa/mappa/pamma!
• Min wawa/mappa/pamma har en röd bil.
• Mina wawor/mappor/pammor/föräldrar heter Charlie och Kim.
• Jag ska fråga min wawa/mappa/pamma om hen kan swisha mig.
• Mina förföräldrar kommer från Finland.
• Min förför har en ny bil.
• Min förför har skaffat en katt.
• Grattis! Du har blivit förför.
• Min morför/farför/förmor/förfar kommer från Finland.
• Min morför/farför/förmor/förfar har en ny bil.
• Min morför/farför/förmor/förfar har skaffat en katt.
• Grattis! Du har blivit morför/farför/förmor/förfar.
• Jag har bara ett föräldrasyskon.
• Alla mina föräldrasyskon är yngre än mina föräldrar.
• Har du några försyskon?
• Jag ska sova hos mitt försyskon.
• Mitt försyskon har ett eget företag.
• Mina morssyskon är roliga.
• Hens morssyskon har klippt hens hår.
• Mina farssyskon är roliga.
• Hens farssyskon har klippt hens hår.
• Föster Anna/Förbror Erik gav mig den här jackan.
• Jag har fem föstrar/förbröder.
• Hans föster/förbror har en döv katt.
• Hens föster/förbror älskar lakrits.
• Hennes föster/förbror äger ett bageri.
• Igår föddes en ny prin i Sveriges rojala familj.
• Hens pringemål har öppnat upp om händelsen.
• Sveriges regent Carl XVI Gustaf och hans regentgemål Silvia har tre barn: prin Carl Philip, prin Madeleine och kronprinen Victoria.
• Sveriges nya kronprin är före detta prin Estelle.

Yrkesbeteckningar & roller

Kursiva ord är nytänkta icke-standardiserade ord.

• Abbot, Abbedissa → Abbist

• Affärsman → Affärsperson, affärsidkare, näringsidkare, företagare, entreprenör

• Bankman → Bankperson, bankpersonal

• Barnmorska → Jordevårdare

• Borgensman → Borgensperson, borgensförtrodd

• Brandman → Brandbekämpare

• Byggherre → Byggaktör

• Drag queen, drag king → Drag artist/drag majestät/drag monark (drag ⇄ dressed as a gender)

• Fackman → Fackperson

• Flygvärd, Flygvärdinna → Kabinpersonal, kabinbiträde, flygpersonal, flygbiträde

• Frisör, Frisörska → Frissa, friserare, hårstylist

• Fröken/Dagisfröken → Förskollärare

• Förman → Förchef

• Förtroendeman → Förtroendeombud

• God man → God person/God förtrodd

• Grevinna → Greve

• Gudsman → Profet, predikare, präst, pastor, gudsperson

• Gärningsman → Gärningsperson

• Husfar, husmor → Husförälder

• Husfru, husherre → Husbiträde, restauranghusbiträde, hotellhusbiträde

• Huvudman → Fullmaktsgivare, huvudansvarig myndighet

• Idrottsman → Idrottare, idrottsperson

• Jungman → Jungist

• Justeringsman → Justerare

• Kameraman → Kameraoperatör, kameraarbetare, kameraperson, filmare, fotograf

• Kassör, kassörska → Kassabiträde, kassapersonal, kassaförvaltare

• Krigsman → Krigare

• Köpman, handelsman → Köpesperson, handelsperson

• Lärarinna → Lärare

• Massör, Massös → Masserare, massageterapeut

• Mattant → Bespisningspersonal, matpersonal, måltidspersonal, måltidsbiträde, bespisare

• Mattant/Städerska (på skola) → Skolmåltidsbiträde, skolbiträde

• Målsman → Vårdnadshavare

• Nunna, munk → Monastiker

• Nämndeman → Nämndeperson, nämndaktör

• Ombudsman → Ombud, ombudsperson

• Polisman → Polis

• Radioman → Radiopratare, radioprogramledare

• Riksdagsman → Riksdagsledamot

• Servitris, servitör → Serverare, serveringspersonal, kypare
• Sopgubbe → Sopbilsförare, sopåkare, sophämtare, soppersonal

• Sjukvårdsman → Sanitär

• Sjöman → Flottist, sjösoldat, sjöfarare

• Sjuksköterska/sköterska, akutsjuksköterska, ambulanssjuksköterska, anestesisjuksköterska, barnsjuksköterska, distriktsköterska, intensivvårdssjuksköterska, IVA-sjuksköterska, kirurgsjuksköterska, KOL-sjuksköterska, onkologisjuksköterska, operationssjuksköterska, psykiatrisjuksköterska, röntgensjuksköterska, sjuksköterska inom äldrevården, skolsköterska, specialistsjuksköterska, tandsköterska, undersköterska, ögonsjuksköterska → Sjukskötare, akutsjukskötare, ambulanssjukskötare, anestesisjukskötare, barnsjukskötare, distriktsjukskötare, intensivvårdssjukskötare, IVA-sjukskötare, kirurgsjukskötare, KOL-sjukskötare, onkologisjukskötare, operationssjukskötare, psykiatrisjukskötare, röntgensjukskötare, sjukskötare inom äldrevården, skolsjukskötare, specialistsjukskötare, tandskötare, underskötare, ögonsjukskötare

• Skådespelerska, teaterman → Skådespelare

• Springpojke → Springbud, skickebud, budbärare

• Språkman → Språkperson, språkforskare, lingvist

• Stridsman → Stridare

• Studioman → Studioaktör

• Stuntman → Stuntperson

• Städerska → Städare, städpersonal, städbiträde, vaktmästare, lokalvårdare

• Sångerska → Sångare

• Sömmerska → Sömmare, sömist

• Talesman → Talesperson

• Talman → Talledare

• Tidningsman → Tidningsperson, journalist

• Tjänsteman → Tjänsteperson, handläggare

• Upphovsman → Upphovsrättsinnehavare, upphovsperson, upphovsmakare

• Yrkesman → Yrkesperson

• Vaktman → Vakt, väktare

• Vetenskapsman → Forskare

• Våldsman → Våldsverkare

• Ämbetsman → Ämbetsperson

• Överman → Övermotståndare